Kämpar med att hålla mig på ytan

och hålla mig vaken på mullis. Kuratorn "tvingar" mig fortsätta göra saker så jag inte faller djupare i svackan som började efter resan... Förbannat trött och det blir inte bättre av att jag tycker att jag är en dålig mamma, att jag åter oroar mig för framtiden och för mina fina barn. Måste jobba på tålamodet och att orka stå upprätt!
Men jag får se det som en liten dal efter en fantastisk topp! <3